Känns som igår man satt på Röda Lyktan och pimpade kaffe, eller jobbade Kundservice på Coop. Nu sitter man rödögd av för lite sömn och hinkar i sig kaffe vid frukostbordet istället. De där "glamorösa" dagarna är förbi och utbytt av "Nej du får inte köra bilar på den nya tapeten!" och liknande fraser. Men det har sin charm allt det här, det är en del av ens liv som går så fort förbi. Snart har man lärt dem allt, sina djupa kunskaper om världens mysterier.
När tiden går så här fort för mig, går den då lika fort för andra? Ibland undrar jag vad de man jobbat med och gått skola med, som flyttade från orten, gör nu för tiden. Hur många har skaffat familj och barn? Vilka har köpt hus och kanske sålt dem redan, flyttat isär, vem satsade på sin karriär, vem är kvar i Sverige? Vilka har lämnat oss för evigt, för det förekommer ju också.
Många som flyttade svaldes upp av Stockholm verkar det som och även om många återvänder när det är dags för att starta sin familj så verkar många välja att bryta upp med det gamla. Sen kan det ju vara förståeligt, har man väl tagit sig iväg är det nog svårt att motivera en flytt tillbaka.
Kanske är dessa funderingar ett tecken på mognad eller att man börjar bli gammal. Hur som helst så ska jag fortsätta hinka i mig kaffe nu, för det behövs!
/Tommy
No comments:
Post a Comment